Mamma ringde mig idag när hon var hos veterinären. Fick tyvärr det besked som jag inte ville, det som jag inte hade hoppats på.

Men en katt med tumörer i lungorna är inget att göra något åt. Så att låta henne få somna in var det bästa tänkbara. Mamma ringde igen när hon hade kommit hem, jobbigt att sitta i skolan när tårarna rann nerför kinderna. Visst, det handlade om en katt, men inte vilken katt som helst. Det var ju MIN katt, min Bus.

Nåväl. Det var skönt att få tvingas tänka på något annat och jobba vidare med skoljobbet. Kändes som om vi var riktigt produktiva idag!

Nu ska jag slötitta på tv för att skingra tankarna lite. Sen borde jag dyka ner i skolböckerna.

Ha det!

/T