När jag är ledsen, då finns det två saker jag brukar göra; baka eller skriva brev.

Med brev menar jag handskriva brev, fulla med kladd och personlighet. Brev med mottagare, brev utan mottagare. Brev med avsändare, brev utan avsändare. Ibland blir det brev som förpassas till en låda och ibland blir det brev som någon får läsa.

Det är skönt att skriva, ibland känns det lättare för mig att säga saker via skrift än tal. Att i lugn och ro få skriva vad man tycker, tänker och känner. Ingen stress ingen press. För det är jag som bestämmer över mitt brev.

Det är kanske mitt sätt att skriva av mig. Att få ut det som jag inte vill fundera på. Det jag inte orkar tänka på mer. Om det sen bara blir på ett papper, som inte blir till något mer än just ett papper i en låda, det gör inget. Så länge som jag får ut tankarna. Ut ur huvudet och ut på ett papper.

Papper är bra att ha när man vill skriva. Det finns ingen dator som kan ge samma känsla som när man skriver för hand med en bra penna på ett bra papper. När orden flyter och huvudet känns lättare.

/T